När man sitter och efterbehandlar är det trevligt med musik, och just idag lyssnar jag på Loney dear. Naturligt efter gårdagskvällens underbara popsoaré på Jönköpings stadsbibliotek under överseende av kultursekreterare Harald Winter, tillika granne (världen är liten).
Jag har tidigare haft ett inslag om Ungdomens vårsalong 2011, och vinnaren Minna Floss blev presenterad/intervjuad av Harald Winter. Hennes vinnande bidrag var en tecknad film, hennes förövrigt första sådan.
Nästa inslag var underbara Kajsa Bohlin som med poesi och akrobatik framförde tankar kring verklighet och fantasi och hur dessa realiteter ibland går in i varandra. Jag är imponerad av hennes närvaro och charm!
Sedan var det dags för den lokala bluegrass/country gruppen Great Owl Oak Band, som med stor inlevelse och frenesi framförde ett antal låtar, varav en del egna alster. Denna musikstil är inte “min cup of tea”, men när någon utför sin musik på ett övertygande sätt så blir det ändå bra!
Höjdpunkten för många var nog Jönköpingssonen Emil Svanängen, alias Loney dear, som tagit den internationella indiepopscenen med storm! Denna gång framträdde han ensam, fast med lite elektronik skapade han spännande loopar med hjälp av gitarr, röst, fingerknäpp och även publiken som fick sjung tonen F, och ytterligare någon melodislinga. Det är svårt att inte tycka om Emils vackra melodier, hans känsliga sång och fina texter. En väldigt bra konsert som kontrasterade på ett intressant sätt mot förra årets dito med Loney dear och Jönköpings Sinfonietta, som jag skrev om då, också det en fantastisk musikupplevelse!
Tack Harald Winter och Jönköpings kommun – kultur, för en fin avslutning på säsongens popsoaréer!
Yesterday ended with a very good pop soiree, with different kind of performance art: poetry, acrobatic, bluegrass / country music and finally indie pop with Loney, dear!